@ SANGBARA Framfér allt i balladerna dr melodierna valdigt s&ngbaro och lander ofta pA ters eller sjua pa de betonade taktdelarna eller p& n&gon firgande ton. Tonmaterialet ar i huvudsak himtat fran ton- artens egna toner. EXEMPEL pa mycket sAngbara melodier: - Just once (Quincy Jones - "the Dude") - Smile again (Manhattan Transfer - "Mecca for moderns") - Through the fire (Chaka Kahn - "I feel for -you") Q@KoMPPRYLAR Manga melodier, speciellt i refrangerna ar néra-~ p& mer en sorts kompfigur in en melodi. Rytmen och tonernas harmoniska funktion ar ofta viktiga- re in den melodiska aspekten. EXEMPEL p& refranger uppbyggda av “kompfigurer": - All right (Christopher Cross - "Another page") Coa a ar ~ Look who’s lonely now (Randy Crawford ~ "Secret combination"."Bill Labounty") - Trouble in paradise (Al Jarreau - “Jarreau") - Mornin’(dito) © SEKVENSBASERADE En fras eller ett motiv upprepas (mer eller mindre exakt) i ett annat lage. Hela létar eller refrang- er kan vara uppbyggda av sekvenser. EXEMPEL p& refranger som ar sekvensbaserade: - Livin’inside myself (Gino Vannelli - Night- walker) - Never gonna let you go ("Sergio Mendes") (Dionne Warwick - "Friends in love") - After the love has gone ("Airplay". EW&F - "I am")am Teadwelodin kan man offs finna en aan melodi. Den kan vara ett snabbt riff i trex. blaset. Iséfall fungerar den nistanmer som en sorts kompfigur. Mycket vanliga ir ocksd de langa linjer som léper i strakar, blas, eller bakgrunds~ kéren. Linjerna rér sig mellan harmoniskt vik- tiga och snygga toner. De arbetar garna kontra~ punktiskt gentemot melodin genom att réra sig at motsatt hSll eller ligga still dar melodin ror sig och vice versa. EXEMPEL pd lines: - Trouble in paradise (Al Ja cnt emt = Just once (Quincy Jones - "The Dude") = Secret combination (Randy Crawford - "Secret c.")2 ACKORO Det vanligaste sittet att beteckna ackord ar den s.k. gitarranalysen (C, G7, Fmaj7, Hm etc). G/F betyder dé Gdur med F som baston. Ett annat skrivsdtt som inte ar 4 vanligt i Sverige dr "POLYTONE"(som f.8. har gett namn St en firstarkare). betyder ett C7 med en éverlagrad D-durtre- klang pa topp. For att skilja det fran det vanliga skrivsattet skiljer man pa rakt och snett brakstreck. G/F = G-dur med F som baston c £ = F-dur med G-dur som Sverlagrad treklang. Eftersom skrivsdttet ar tamligen okant i Sve- rige stimmer inte detta med rakt/snett brak- streck alltid. Vi har dock férsékt att g& in for det. Angdende 11-ackordet rader det lite oklarhet om hur man skall beteckna det. I Sverige menar vi att ett C13 Br samma sak som ett Cyadd6. Och ett C11 ar ett BP-ackord med C som baston. I USA ar daremot ett C13 ett BPmaj7 med C som baston. Det vi kallar 13 heter C7add6. Vi har valt att géra pa féljande satt ———_——— errs eb/c kallar vi fér C11 abmaj7/C kallar vi for C11add13 Claddé kallar vi fér C13 TRE _ACKORDKATEGORIER I princip bestar alla ackord inom slickmusiken av treklanger eller sammansaéttningar av treklanger. De tre huvudkategorierna av ackord behandlas p& Féljande satt. @ ourackoro Blir ofta ma durtreklang 7, maj?(=Cgurtreklang> Add? laggs valdigt ofta med tersbas. eller add9,(ackard forts.) 5 @ MOLLAcKoRD Férekommer nastan uteslutande med liten 7:a. Blir ofta m9 eller m11. m7-5 férekommer oftast i qrundform. (Har i huvud- sak 2 funktioner. a/ frsatter m7 i en II-V-I. b/"dimfunktion" dvs genomganosackord vid kromatiska baslinjer och vid modulationer. 9) * t =o Pmt (ES) pPm7~5 (Fin AD} @ DOMINANTSEPTIMACKORD Blir valdigt ofta 11-ackord. Overlagras friskt med olika treklanger. a ae FeOm man sitter stick harmonik pA "Sov du Lilla vi- deunq" kun det t.ex. Lita pa filjande sitts Traditionell harmonik Em Dm GF c SS 5 Harmonisering av durskalan ikhet med den mesta vasterlandska musiken bygger den "slicka" harmoniken p& durskalan. Hen jamfort med t.ex. visgenren anvander man 4- och 5-klanger istéllet fir 3-klanger. Féljande ackord vi av C-durskalan: ; ie z £23 Cis) Dm? m7 Png G7 AMT tn 7=5 Av dessa bildas sedan II-V-I och langre rundgdngar som ligger till grund fdr Atskilliga standard (T.ex. All the things you are, Autumn leaves) "If that what it takes" (Michael McDonald) innehal- Jer en kadens hamtad fran detta schemat. Laten gir i Ab-dur.) ¥ @ Harmoniseriny av durskalan med frammande ackord Waldigt typiskt fir stilen ar att melodin ar inom tonarten men att ackorden ar "frammande" eller an- dra former (fargningar - dur byts mot moll etc.). Typiskt ar ocksa oviintade kadenser inom tonartens ram. EXEMPEL: -Through the fire (Chaka Kahn - "I feel for you") (harmoniken forts - Tonight Tonight (Bill Champlin ~ "Runaway") e__Guie F [Hm end Ghd 3] le Wut lem - Graceful (Koinonia -"More than feelin’") - Love is not enough (David Sanborn)(harmoniken forts.) 8 @ liarmonisering styrd av lines Welodin eller matmelodin rar Sig mellan s& firgande toner att harmoniken styts darav. Det kan modulera friskt. EXEMPEL: - Mornin (Al Jarreau -"Jarreau") x Pa EnV Ft Ges (or 6 ar) Cnirs La ckordet Benagenheten att stoppa in 11-ackord i tid och otid ar stor. Den grundliiqgande harmoniska skill- naden mellan slick och jazz ar att dar jazzmusi- kern spelar A9 eller A13 spelar slickmusikern A11. \t-ackordet ar oftast nagon sorts mellandominant varvid mediantik brukar uppsta. I kadenser kan man lata 11 fdlja pA 11. Detta anvands flitigt av bl.a. Naurice White och George Duke. Det gér till och med att hitta hela latar som ar uppbyggda av 11-ackord. (Mer om 11-ackordet i kapitlet "kryddor")(Harmoniken forts.) 9 EXEMPEL pd 11-ackordet: = Look what you find (George Duke- "Master of the game") Fees @ KOMPPRYLAR Rubriken avser den typ av figurer som ligger i gitarr eller synth fér det mesta. Den syftar ocksé pa blasriff och i viss man kérstammor. Det ar vanligt att keyboarden ligger med klanger (Elpiano/flygel ar allt som oftast dubbat) medan gitarren har en kompfigur. Alternativt byter man. Nedan féljer nagra vanliga kompfigurer. @ 2- eller 3-klangsfigurer Den allra vanligaste rundgangen ur T-Tp-Sp-D. Om vi utgaér fran den ser ménstret ut som féljer. I takt 142 bestaér kompfiguren av T och D ( I andra takten byts baston). I takt 3+4 bestaér figuren av T och S. Detta minster finns med smarre variationer i 100- tals latar. EXEMPEL : - All right (Cristopher Cross - "Another page") > Ride like the wind (C Cross - "Navegando") - Mornin’(Al Jarreau - “Jarreau") Nonstret kinns igen aven i latar dar harmoniken ar lite annorlunda.(kompfigurer forts) EXEMPEL: - Mr Briefcase (Lee Ritenour - "Rit") y “& z = = robe rtf 6f cott - Trouble in paradise (Al Jarreau - "Jarreau") - You need a hero (Pages) - Who’s right - who’s wrong (Kenny Loggins - "Keep thefire". Pages - "Future street". Al Jarreau & Randy Crawford "Casino light") - Through the fire (Chaka Kahn - "I feel for you") @ Hammarklaver-"pumpbas" Snabba Sttondelar eller sextondelar i diskanten p& pianot pé gammalt rockmanér. EXEMPEL: = Hold the line (Toto) - Cryin’ all night (Airplay) - You oughta know by now (Ray Kennedy) Lika vanligt ar det att basen har 4ttondelar som pumpar. Gitarren dubbar ofta. @ Entonsprylar/Riff Bl3sarna har ofta genomgéende riff som ligger i bakgrunden. EXEMPEL: ~ Boogie down (Al Jarreau-"Jarreau") - Roofgarden (Al Jarreau - "Breaking away”) T.ex. gitarren kan ocksd ha ett “entonsriff" EXEMPE - We're in this love together (Al Jarreau -"B.A. ) 2. Pak Sen Fi @ Brutna ackord Speciellt vanligt i introna. Oftast pa piano. EXEMPEL: > Smile again (Manhattan ransfer -"Mecca for moderns - You (Earth, wind & fire - "Faces") - Just once (Quincy Jones - "the Dude")