اﳉﻤﻬﻮرﻳﺔ اﳉﺰاﺋﺮﻳﺔ اﻟﺪﳝﻘﺮاﻃﻴﺔ اﻟﺸﻌﺒﻴﺔ
اﻟﺪﻳﻮان اﻟﻮﻃﲏ ﻟﻼﻣﺘﺤﺎ!ت واﳌﺴﺎﺑﻘﺎت وزارة اﻟﱰﺑﻴﺔ اﻟﻮﻃﻨﻴﺔ
2017 ﻟﺘﻜﻮﻳﻦ اﳌﺘﺨﺼﺺ ﺑﻌﻨﻮانl اﻣﺘﺤﺎن ﻣﻬﲏ ﻟﻼﻟﺘﺤﺎق
ﻣﻔﺘﺶ اﻟﺘﻌﻠﻴﻢ اﳌﺘﻮﺳﻂ:رﺗﺒﺔ
ﺳﺎ03 :اﳌﺪة (اﻻﺧﺘﺼﺎص )اﻟﻠﻐﺔ اﻷﻣﺎزﻳﻐﻴﺔ
اﻻﺧ:اﺧﺘﺒﺎر ﰲ
m
Azal n tdukli
Akken akk nettwali, nettzellim tagnit, tban-aɣ-d taddart-nneɣ amek
k tella, amek tuɣal, and
anda
tessaweḍ. Nettat yellan d tamezwarut tuɣal d taneggarut gar tudrin.
Ihi, taddart-nneɣ tettidir deg yiwet n tegnit tuεer aṭas, tettidir deg yiwet n teswiεt
s εt berriket
teswi berr ; yal
tazɣent terza-d ɣer tɣerɣarin n yixxamen, teṭṭef tasga teqqim. Tugdi,gdi, tedduri-d imnaren alalmi nuɣ yid-s
tanumi. Yal axxam deg taddart yegra-d εeryan, yal adaynin yegra-d d ilem, yeffeɣ yeffeɣ-it lmal ; icbula
uddamen seg zzit, ikufan xlan seg lerzaq, iḥerqan uɣalen d asuki ; ulac win ara ixedmen
ixe akal. Lḥasun
yeεreq ubrid ara naɣ !.
Nekni s yimezdaɣ n taddart nettawi kan lewhii s wallen ; allen ceεɛlent brarḥent, maca ulac d acu i
nwala. Nettemεassa kan gar-aneɣ, tezdeɣ-aɣ teεdawit
awit amzun mačči d atm atmaten, wa yekwa ɣef wa ; ulac
lḥara i d-yemmezgen akked tayeḍ, wama iderma fell-asen
erma fiḥel fell--asen awal ! Ula d allaɣ yekref, yeḥfa seg
ttexmam. Ɣas akken neḥdeq maca ulac d acucu i negza, ulac win i aɣ-d-ifehmen.
aɣ-d
Akka i d taddart ur nesεi aqerru, u, akka i d atmaten ur nesεi
nes tagmat ; yal wa amek i yekkat ad d-ibin
nnig gma-s, nnig udrum-is. Asmi iɛedda wayen i iɛeddan yewweḍ-d yiwen n umɣar yelḥa aṭas deg
leεmer, yelḥa ula deg tmusni. Ziɣ iɣ d mmi-s n taddart-nneɣ ! Ddeqs-aya segmi i tt-yeffeɣ. Tasuta-nneɣ ur t-
tessin ara, maca llan wid i as-d-yecfan.
as-d-y
yecfan. Amɣar-a, ye yesla s wayen yeḍran deg taddart-is, dɣa yewwi-t-id
nnif. Yufa-d terka teswiεt, t, luɣent tlufa, yewwet yiɣisi
yi annect-ilat. Ɣas akken muḥal yekna i ddel, muḥal
izdeɣ-it facal, muḥal rrẓen
rẓen yifadden-is yezzwer-d
yezzwer leεqel.Yemmuger uguren s tebɣest, yessaf tagnit s tegzi-
s zeddigen, yewwi-d d tajbirt i yiɣisi yewten deg taddart. Yerra-d asirem yerẓa asalu i tikli, yerẓa leqyud
swayes i aɣ-cudden.
udden. Yebɣa ad iεiwed lebni i taddart s wadda. Yebɣa ad yekkes tameḥqranit, tijεal,
tukerḍa, lexdeε,
deε, ... Yeččur d tayri n taddart. Almi i tt-yecrew merriɣet i d-yufa tifrat, maca iɛdawen n
taddart-nneɣ
neɣ zgan ɛussen-aɣ. AkkAkken walan qrib ad yeffel ɣer tizi n liser, qrib ad yaweḍ ɣer yiswi xedɛen-
g-s, swezlen-as leɛmer.
aɣ deg-s,
Ɣas yemmut umɣar
umɣ yeẓẓa tadukli d tegmat gar-aneɣ, ixdem-aɣ ifadden akked tebɣest yerna
yeǧǧa-d awal :
«Umsen wulawen
wul s qeḍran
Ayen n dir
d nugi ad t-nesfeḍ
Nwala akk ayen yeḍran
Lbaṭṭel nugi ad t-nenneḍ
Lb
Ɣas bɣan ad snegren iẓuran
Win gezmen ad d-ilal wayeḍ».
Islam BESSACI,
Deɛwessu n yimawlan, Sb. 33 - 35
Tiẓrigin HCA 2014.
2 ﻤن1 ﺼﻔﺤﺔ
ﻣﻔﺘﺶ اﻟﺘﻌﻠﻴﻢ اﳌﺘﻮﺳﻂ: رﺗﺒﺔ/ ( اﻻﺧﺘﺼﺎص )اﻟﻠﻐﺔ اﻷﻣﺎزﻳﻐﻴﺔ:اﺧﺘﺒﺎر ﰲ
Isestanen :
I) Tigzi n uḍris :
1) Yebda uḍris s tinawt-a : « Akken akk nettwali, nettzellim tagnit, tban-aɣ-d taddart-nneɣ amek tella,,
amek tuɣal, anda tessaweḍ. Nettat yellan d tamezwarut tuɣal d taneggarut gar tudrin. »
- Ilmend n wayen yellan deg tinawt-a, mmeslay-d amek i d-tella tfara i yeḍfer unallas i usnefli n uḍris.
2) Kkes-d seg uḍris tasemlilt i d-yefka umaru ɣef wuguren i tettidir taddart akken ad yekcem
m ɣer tifrat.
3) Sufeɣ-d seg tseddarin tis 4 d tis 5 amawal iɣef d-yewwi ad tbedd tmetti.
4) a) Efk-d tunṭiqin i yellan d tameɣrut n usefru yellan deg uḍris.
b) Bḍu afyir amezwaru d tunṭiqin.
II) Tutlayt :
1) « Icbula uddamen seg zzit ».
- Efk-d talɣa taḥerfit d tewsit n umyag « uddamen ».
2) « , yal adaynin yegra-d d ilem, yeffeɣ-it lmal ; icbulaa uddamen seg zzit ; ikufan
iku xlan seg lerzaq,
iḥerqan uɣalen d asuki ; ulac win ara ixedmen akal.»
Err tinawt-a ɣer tibawt s tzelɣa « ur ».
3) « Yeččur d tayri n taddart ».
- Sleḍ tafyirt-a ilmend n talɣa d twuri.
4) « - D asuki i uɣalen yiḥerqan. – Ikufan
an xlan seg lerzaq. »
- Semmi-d asezwer i yellan deg yal tafyirt. Segzu-d.
5) « Ɣas yemmut umɣar yeẓẓa tadukli. »
- Semmi-d isumar n tefyirt-a, d-tessenfalay tesɣunt "ɣas".
irt-a, ini-d d acu i d-tessen
III) Asenfali :
Bnu tanfalit-ik ɣef tseddart taneggarut id
ideg yella usefru, tiniḍ-d amek i d-yewwi ad idiren yimdanen s
talwit d liser deg taddart neɣ deg temdint.
2 ﻣﻦ2 ﺻﻔﺤﺔ
2017 ﻟﺘﻜﻮﻳﻦ اﳌﺘﺨﺼﺺ ﺑﻌﻨﻮانl اﻹﺟﺎﺑﺔ اﻟﻨﻤﻮذﺟﻴﺔ وﺳﻠﻢ اﻟﺘﻨﻘﻴﻂ اﻣﺘﺤﺎن ﻣﻬﲏ ﻟﻼﻟﺘﺤﺎق
( اﻻﺧﺘﺼﺎص )اﻟﻠﻐﺔ اﻷﻣﺎزﻳﻐﻴﺔ: ﻣﻔﺘﺶ اﻟﺘﻌﻠﻴﻢ اﳌﺘﻮﺳﻂ اﺧﺘﺒﺎر ﰲ:رﺗﺒﺔ
ﺍﻟﻌﻼﻣﺔ
ﻣﺟﻣﻭﻉ ﻣﺟﺯﺃﺓ
Azal n tdukli ﻋﻧﺎﺻﺭ ﺍﻹﺟﺎﺑﺔ
I) Tigzi n uḍris :
1 – Anallas iruḥ seg usentel amatu ɣer wayen i d-yefrurin seg-s. yemmeslay-
mmeslay--
1
m
d ɣef taddart d waddad ideg tella. Syin, yefka-d tagnit ideg d-gran
yixxamen. Yerna-d ameslay ɣef yir tignatin d wamek ttidiren
en yimezdaɣ. Ɣer
taggara, yewwi-d tifrat i wugur s umusnaw i d-yusan yeẓẓa
eẓẓa tadukli d tegmat
gar yimezdaɣ, yerra-d asirem.
2 – Tasemlilt :
06 1 «Akka i d taddart ur nesεi aqerru, akka i d atmaten ur nesεi
nesεεi tagm
tagmat ; yal wa
amek i yekkat ad d-ibin nnig gma-s, nnig udrum-is.»
udrum--is.»
3 – Amawal iɣef i d-yewwi add tbedd tmetti : tagmat, nnif, leɛqel, tabɣest,
2
tigzi, asirem, tayri, tadukli.
2 4 – a) tameɣrut n usefru
fru : ran, feḍ, ran, neḍ, ran,
r yeḍ (ab, ab, ab).
b) Tunṭiqin n ufyir
ir amenzu : um, sen, wu,
wu la, wen, sqeḍ, ran.
uc
3 ﻣﻦ1 ﺻﻔﺤﺔ
2017 ﻟﺘﻜﻮﻳﻦ اﳌﺘﺨﺼﺺ ﺑﻌﻨﻮانl اﻹﺟﺎﺑﺔ اﻟﻨﻤﻮذﺟﻴﺔ وﺳﻠﻢ اﻟﺘﻨﻘﻴﻂ اﻣﺘﺤﺎن ﻣﻬﲏ ﻟﻼﻟﺘﺤﺎق
( اﻻﺧﺘﺼﺎص )اﻟﻠﻐﺔ اﻷﻣﺎزﻳﻐﻴﺔ: ﻣﻔﺘﺶ اﻟﺘﻌﻠﻴﻢ اﳌﺘﻮﺳﻂ اﺧﺘﺒﺎر ﰲ:رﺗﺒﺔ
II) Tutlayt :
0,5 1 – Uddamen :
Talɣa taḥerfit : uddam / Tawsit-is : d taɣara.
2 – Tiririt ɣer tibawt : « yal adaynin ur d-yegri d ilem, ur t-yeffiɣ
ffiɣ lmal
mal ;
m
1,5 icbula ur uddamen seg zzit, ikufan ur xlin seg lerzaq, iḥerqan
an ur uɣalen d
asuki ; ulac win ur nxeddem akal. »
3 – Tasleḍt : “Yeččur d tayri n taddart”.
Yeččur : d amyag yeftin ɣer yizri.
2 Y : d amatar udmawan, asuf, amalay, udem wis 3, d amigaw.
Ččur : d afeggag n yizri, d aseɣru.
D : d tazelɣa n tilawt, d amsimer.
Tayri : d isem unti, d asuf, addad
ad ilelli.
N : d tanzeɣt:
Taddart : d isem unti, asuf, addad amaruz s talɣa n yilelli, d asemmad n
06
yisem.
D tayri n taddart
dart : d tafyirt tasemmadt
tasemmad tusridt.
4 – « D asuki i uɣalen yiḥerqan.
yiḥḥerqa » : asezwer d uzmir acku tekcem- "d" n
1 tilawt
wt deg tazwara, aseɣru yuɣal
y d akenseɣru s ukeččum n umassaɣ.
« Ikufan xlan seg lerzaq
lerz ». asezwer d aḥerfi acku aseɣru ur ibeddel ara
tawuri.
5 – « Ɣas yemmut
yem umɣar yeẓẓa tadukli. »
cy
1 Ɣas
a yemmut
yemm umɣar : d asumer imsentel.
Yeẓẓa
ẓ tadukli : d asumer agejdan.
Yeẓẓ
Ɣas
Ɣ : d tasɣunt tessenfalay-d tanmegla.
en
3 ﻣﻦ2 ﺻﻔﺤﺔ
2017 ﻟﺘﻜﻮﻳﻦ اﳌﺘﺨﺼﺺ ﺑﻌﻨﻮانl اﻹﺟﺎﺑﺔ اﻟﻨﻤﻮذﺟﻴﺔ وﺳﻠﻢ اﻟﺘﻨﻘﻴﻂ اﻣﺘﺤﺎن ﻣﻬﲏ ﻟﻼﻟﺘﺤﺎق
( اﻻﺧﺘﺼﺎص )اﻟﻠﻐﺔ اﻷﻣﺎزﻳﻐﻴﺔ: ﻣﻔﺘﺶ اﻟﺘﻌﻠﻴﻢ اﳌﺘﻮﺳﻂ اﺧﺘﺒﺎر ﰲ:رﺗﺒﺔ
III) Asenfali :
Inemlen Isefranen
0,5 - Asentel amatu ; Taɣessaa n
uḍriss
1 - Isental i d-yefrurin seg usentel amatu ;
m
- Taneflit n yal yiwen ;
0,5
- Tasemlilt neɣ tagrayt.
0,5
co
0,5 - Azeṭṭa n uḍris (isuraz d tekta) ; Allale
Allalen n
tutla
tutlayt
0,5 - Amawal yedda d usentel ;
0,5 - Imyagen ftin ɣer tmeẓra iwatan ;
0,5 - Asebded n tefyar akken iwata ;
08 - Asemres n usigez iwatan ;
0,5
- Aqader n yilugan n tira (tajerrumt,
jerrumt, tirawalt).
0,5
at
0,5 - Aḍris yers ɣef tferkit
kit akken iwata ; Udem n
ufaris
- Llant talunin ;
0,5
- Yebḍa d tiseddarin ;
0,5
- Tettwafham
wafham tira ;
0,5
- Asumen (Yella wayen i d-irennun ccbaḥa i uḍris) :
0,5
asefru, anzi, …
e
3 ﻣﻦ3 ﺻﻔﺤﺔ