1. Relativitetsteori
orsak och verkan:
Kan vi påverka någonting väldigt långt bort omedelbart?
?
Nej! Till exempel Andromedagalaxen
ligger 2,5 miljoner ljusår bort
!
2. Relativitetsteori
För att kommunicera mellan Stockholm och Sydney,
Australien, måste man acceptera
0,05 sekunders väntan för varje signal att gå fram . . .
Varför?
3. Relativitetsteori
Einsteins utgångspunkt:
ingen ögonblicklig växelverkan är möjlig i naturen/universum
• om det ej finns ögonblicklig växelverkan, så måste
all växelverkan ta tid
• alla samband följer ordningen 1) orsak 2) tid 3) verkan
• då måste det finnas en högsta hastighet för
växelverkan
• denna högsta hastighet måste gälla för hela universum,
vara en universell konstant storhet
följder enligt resonemang:
4. Relativitetsteori
Einsteins 2:a postulat:
ljusets hastighet är den högsta möjliga hastigheten
för växelverkan. ljusets hastighet har samma värde i alla
referenssystem i naturen/universum
• ingenting kan röra sig fortare än ljuset.
• den tid som förflyter mellan två händelser är ej
densamma för två iakttagare i olika referenssystem.
s/t ger c för A och s’ / t’ ger c för B
följder enligt postulatet:
ljusets hastighet: c = 300 000 000 m/s
A
B v
5. ingenting kan röra sig fortare än ljuset
alla observatörer A, B, C uppmäter
samma ljushastighet c = 300 000 000 m/s
B
A C
6. ingenting kan röra sig fortare än ljuset
när vi adderar hastigheter
som är mycket lägre än ljusets
kan vi addera dem
som tidigare:
vbil + vkula = vtotal
30 m/s + 300 m/s = 330 m/s
när vi närmar oss ljushastigheten
uppstår relativistiska effekter
vilket gör att vi måste
räkna annorlunda.
7. Relativitetsteori
• samtidiga händelser X och Y för en observatör A i ett
referenssystem behöver inte vara samtidiga händelser
för observatör B i ett annat referenssystem.
(samtidighetens relativitet)
• vi behöver räkna med relativistisk tid
• vi behöver räkna med relativistisk längd
(sträcka)
fler följder enligt Einsteins postulat:
8. samtidiga händelser X och Y för en
observatör A i ett referenssystem behöver
inte vara samtidiga händelser för
observatör B i ett annat referenssystem.
samtidighetens relativitet
världen
betraktad
ur
A:s
referenssystem
världen
betraktad
ur
B:s
referenssystem
9. tid kan mätas av
en ljusklocka …
en annan tid måste mätas av en
observatör med hastighet relativt
klockan…
Anta att vi har ett tåg som rör sig med jämn hastighet på ett rakt järnvägsspår.
l tåget finns ljusklockan. Hur kommer ljusets väg att beskrivas i banvallens system, där vår
ljusklocka färdas med hastigheten v? Vi ser att den väg som ljuset fardas nu är 2D, eftersom
spegeln hunnit röra sig en bit. D är sträckan upp till den punkt där ljuspulsen vänder.
Vi kan också se att sträckan D är längre än den lodräta sträckan H.
Totalt går alltså ljuset nu sträckan 2D, men ljusets fart är enligt Einsteins antagande
densamma, nämligen c = 300 000 km/s.
Om ljuset ska färdas en längre sträcka med samma fart, måste det så klart ta längre tid.
Ett tick på tågets ljusklocka tar längre tid enligt observatörer på banvallen än det tar för
observatörer i tåget, som tycker att klockan är stillastående.
Tiden går tydligen långsammare i ett system som rör sig!
10. tid kan mätas av
en ljusklocka …
en annan tid måste mätas
av en observatör med
hastighet relativt klockan…
12. Tidsdilatationen –
Lorentz-transformationen
relativistisk teori medför
en ny typ av hastighetsaddition,
ingenting kan röra sig fortare än ljuset
hastighet: c
hastighet:v
storhet enhet
t tid s, sekunder
s sträcka m, meter
v hastighet m/s,
meter per sekund
13. storhet enhet
t tid s, sekunder
s sträcka m, meter
v hastighet m/s,
meter per sekund
triangelsida,
rätvinklig
uttryck för
sida
sida (sida )2
”i kvadrat”
hypotenusa,
D = Distance ,
(Diagonal)
katet,
H = Höjd ,
(Height)
katet,
B = Bas (Base)
Lorentz-transformationen
18. v
hastighet
(m/s)
Tiden går långsammare,
(tidsdilatation)
Sträckor blir kortare
(längdkontraktion)
0 % av c
0 km/s
Tiden går 0 % långsammare,
Sträckor blir 0 % kortare
(”allt är som vanligt”)
10 % av c
10000 km/s
Tiden går 0,5 % långsammare,
Sträckor blir 0,5 % kortare
50 % av c
150000 km/s
Tiden går 15 % långsammare,
Sträckor blir 13 % kortare
90 % av c
270000 km/s
Tiden går 129 % långsammare,
Sträckor blir 44 % kortare
95 % av c
285000 km/s
Tiden går 220 % långsammare,
Sträckor blir 69 % kortare
99,5 % av c
298500 km/s
Tiden går 900 % långsammare,
Sträckor blir 90 % kortare
20. Einsteins 2:a postulat:
ljusets hastighet är den högsta möjliga hastigheten
för växelverkan. ljusets hastighet har samma värde i alla
referenssystem i naturen/universum
ljusets hastighet: c = 300 000 000 m/s
Myonernas liv
v = 99,5 % av c
v = 298500000 m/s
hastighet:v
h = 2000 meter
t1/2 = 0,000 0015 sek
tgångtid =
= 0,000 0067 sek
För stillastående
myoner
21. t1/2 = 0,000 0015 sek
tgångtid = 0,000 0067 sek
beräknad
förutsägelse
verklighet!
förklaring: vi har
använt tider från
olika referenssystem
M
J
22. korrigering: om vi använder en halveringstid
som vi upplever den från jordens
referenssystem J så får vi förklaringen:
t1/2 jord.ref.sys. = t1/2 myon.ref.sys · g =
= 0,000 0015 sek · 10,0 =
0,000 015 sek
inte ens en halvering
hinner ske,
N = N0 · 0,5 6,7 / 15
N = N0 · 0,73 d.v.s.
73 % är kvar vid B
t1/2 = 0,000 0015 sek
tgångtid = 0,000 0067 sek
jordens referenssystem J
myonernas referenssystem M
jordens
referenssystem J
𝛾=
1
√1−
(0,995 𝑐)
2
𝑐2
=10,0
”myonerna har en klocka M-klocka som går
10 ggr långsammare än en J-klocka”
23. t1/2 = 0,000 0015 sek
tgångtid = 0,000 0067 sek
alternativ korrigering: om vi använder en
gångtid som myonerna upplever den från sitt
referenssystem M så får vi också förklaringen:
tgångtid.jord.ref.sys. = tgångtid.myon.ref.sys · g
0,000 0067 sek = tgångtid.myon.ref.sys · 10,0
tgångtid.myon.ref.sys = 0,000 00067 sek
jordens referenssystem J
myonernas referenssystem M
myonernas referenssystem M
även här:
inte ens en halvering
hinner ske,
N = N0 · 0,5 0,67 / 1,5
N = N0 · 0,73 d.v.s.
73 % är kvar vid B
24. hastighet: -v
längdkontraktionen, myonernas liv: (sid 288)
myonerna , i sitt referenssystem M upplever jordens
längder parallella med hastighetsriktningen som
( där är den längd en jordbo skulle uppleva/uppmäta )
i sitt referenssystem J .
hastighet:v
h = = 2000 meter
J = 200 meter
M
𝑳=
𝑳𝟎
𝛾
𝛾 (𝑣 )=
1
√1 −
𝑣2
𝑐
2
𝛾=
1
√1−
(0,995 𝑐)
2
𝑐2
=10,0
25. Michelson och Morley: experiment 1887, Nobelpris 1907
Detta är Michelson och Morleys experiment
för att mäta etervinden, som har farten v åt höger.
Eller rättare sagt jorden rör sig åt vänster med farten v.
Farten v är 3 200 mil/s.
Ljuset från källan delas i två delar av en
spionspegel Ms, som även släpper igenom ljuset.
Ena strålen går mot spegeln M1 och den andra mot M2.
Strålen reflekteras av M1 och M2 och kommer
tillbaka genom Ms.
Dessa två strålar borde interferera då de når ögat.
Den ena strålen har ju dels åkt med etervinden dels
åkt mot etervinden.
Detta misslyckades, ty ingen etervind kunde märkas.
Dock är detta försök ett av de viktigaste och mest
berömda experimenten i fysikens historia.
26. Einsteins relativitetsprincip
1. Alla fysikens lagar är lika i alla inertialsystem
2. Ljusets hastighet i vakuum har samma absoluta
värde i alla inertialsystem
27. Samtidighet – ett relativt begrepp
A
B
Konduktören tänder en ljusblixt och mäter tiden, som strålen går till väggarna.
Tiden blir förstås densamma.
Det tar 50 ns.
Stinsen vid stationen gör samma sak.
Han mäter tiden 43 ns på den bakre och 58 ns på den främre.
Han förstår då att tågets fart var 0,5c.
28. Tidsdilatation
Lampa
Mottagare
Ct
En astronaut skickar en ljusstråle från tak till golv och mäter sträckan, med lite elektronik.
Sträckan blir ct.
Ct
Vt
Ct
Fel
Ct
Vt
Ct
Fel
Vi på jorden iakttar astronauten och gör samma mätning. Vi ser en lutande
linje som också är ct. Detta måste vara fel. Om c är konstant så är tiderna
olika. Därför blir det så här: ( se nästa PowerPoint-slide . . . -> )
29. Ct
Vt
Ct
O
Astronauten har en kortare tid på grund av att han har hög fart.
Låt oss ta phytagoras sats på detta:
2
0
2
2
2
2
2
0
2
2
2
2
0
2
)
(
)
(
)
(
)
(
)
(
)
(
)
(
t
c
v
c
t
ct
vt
ct
vt
ct
ct
2
0
2
2
2
)
1
( t
c
v
t
2
2
0
1
c
v
t
t
0
t
t
torn
lorentzfak
30. Taylorutveckling ger:
x
x
x
x 2
1
1
...
8
3
2
1
1
1
1 2
Det innebär att min tid blir 270 as längre när jag cyklar i 25 km/h
...
9
,
6
6
,
3
25
v
Om man cyklar med farten 25 km/h
18
2
2
2
2
10
270
1
2
1
1
1
1
c
v
c
v
32. Energi
En partikels viloenergi är
2
mc
E
Rörelseenergi
2
2
0
2
0
2
2
2
0
)
(
1
mc
c
m
m
c
m
c
v
c
m
Ek
2
2
2
0
1
c
v
c
m
Ek
En partikels energi med farten v är
Rörelseenergin för en partikel ges av den totala energin minskad med viloenergin