Sociala Medier i Statens Tjänst Informationsföreningen 20100121

Sociala medier i statens tjänst Kan man vara vän med Försäkringskassan och följa ett departement på Twitter? 21 januari 2010 Jacob Lapidus

Syftet med morgonen Visa hur offentliga organisationer kan använda sociala medier för att kommunicera med och lära sig av sina målgrupper. Sätta in sociala medier i ett sammanhang kopplat till e-förvaltning. GULLERS GRUPP

Söker Sprider Bedömer Rekommenderar Diskuterar Den som använder sociala medier

Vilken nytta har man då av sociala medier? öka er kunskap om era målgrupper – med hjälp av era målgrupper… lättare få spridning av era budskap/kunskap stora möjligheter att specialanpassa informationen efter olika individers eller gruppers behov nya arenor där ni kan skapa längre, djupare och personligare relationer med era målgrupper GULLERS GRUPP

Ett nytt sätt att kommunicera… GULLERS GRUPP

Sociala medier i siffror GULLERS GRUPP Facebook > 300 miljoner användare (3,2 milj SE) > 2000 miljoner besökare/dag +55 år växer snabbast

Sociala medier i siffror GULLERS GRUPP Twitter > 50 miljoner användare (75 000 SE) > 5 miljoner ”tweets”/dag

Sociala medier i siffror GULLERS GRUPP 40% av svenskar läser bloggar 90% av svenska journalister läser bloggar 6% av svenskar har en aktiv blogg 18% av svenskar 16-24 år har en blogg (Källor: SOM2009, Bloggsverige3) Bloggar

Sociala medier i siffror GULLERS GRUPP 150 000 medlemmar på familjeliv.se 75 000 medlemmar på startaeget.se 800 medlemmar på koloniliv.se Forum

Sociala medier i siffror GULLERS GRUPP 250 000 kommentarer/mån på Aftonbladet.se cirka 750 användargenererade artiklar/mån på Newsmill Sociala funktioner på mediasajter

Sociala medier – en filosofi… ” Sociala medier är snarare en filosofi och ett antal funktioner än n åg ot konkret. Filosofin handlar om att öp pna upp f ör interaktion och deltagande, funktionerna är s åd ana som g ör det m öj ligt. Sociala medier är alla de platser p å n ät et som g ör att bes ök arna kan delta och interagera” GULLERS GRUPP (www.persvarld.se)

Traditionell mediepolicy vs Social mediepolicy Traditionellt har mediepolicyns främsta syfte varit att begränsa antalet talespersoner och styra kommunikationen i möjligaste mån. Pressfunktionen agerar gatekeeper och styr frågor till rätt person internt, och kontrollerar all extern mediekommunikation. Den sociala mediepolicyn tvingas hantera det direkt motsatta. Nya publiceringsverktyg är skapade för att så många som möjligt, så enkelt som möjligt ska kunna delta. Organisationen måste ge individer rätt verktyg, information och restriktioner för att de ska kunna kommunicera som representanter för organisationen.

Sociala medier och e-förvaltning Grundprinciper för aktiviteter i sociala medier: interaktion transparens deltagande > komplicerar gränsdragning organisation/omvärld (tjänstemän/medborgare) Hur påverkar detta framtidens e-förvaltning?

GULLERS GRUPP Medborgare/ näringsliv Politiker Tjänstemän eDemokrati eFörvaltning eStyrning Sociala medier! Sociala medier? Sociala medier?

Scenarier kring framtidens e-förvaltning Scenario = hur det kan bli (jmf vision = vill, prognos = tror) E-förvaltning är fullt av osäkerheter - teknikutveckling - sociala medier - sekretess - säkerhet - stora privata aktörer - användarnas krav

GULLERS GRUPP Högre förtroende Lägre förtroende Serviceförvaltning Deltagarförvaltning Privatisering av förvaltning Effektivitetens gränser Deltagande och överbelastning Samproducerad förvaltning 4 scenarier Bild från: ”eGovernment of Tomorrow - Future Scenarios for 2020” Länk till boken

Samproducerad förvaltning (högt förtroende/deltagande) Visionen idag för många sociala medie-fanatiker… Mycket snabb utveckling av sociala medier Hög tilltro till myndigheterna Distribuerad webbnärvaro - medborgarkontor ute i olika sociala medier Medborgarna och tjänstemännen utvecklar tillsammans policys och tjänster Tjänstemän accepterade medlemmar i communities - street level bureaucrats Styrka: effektiv, kunddriven och kundstödd förvaltning Utmaning: neutralitet och likhet inför lagen

Några slutsatser Om inte staten utvecklar e-förvaltningen mot medbestämmande kommer andra att försöka göra det Myndigheterna måste hitta egna lösningar som - tar hänsyn till personlig integritet - följs av en organisation som kan hantera mer aktiva medborgare - sätter gränser för myndighetens roll: tydlig tjänstemannaroll E-förvaltning inte bara tjänster/effektivitet utan också en fråga om makt, rättssäkerhet och trovärdighet, kräver samarbete mellan IT/utveckling och kommunikation

Utmaningar för myndigheter vid deltagande i sociala medier Sociala medier är personligt - kan/bör tjänstemän vara personliga? Diarieföring/sekretess - när är det myndighetsutövning? Hur kontrollera informationen som flödar in och ut från organisationen? Utvärdering av kommunikationsinsatser - Än så länge ej vedertagna effektivitetsmått; svårt att planera och prioritera.

4 steg för en social webbnärvaro 1. Förbered 2. Lyssna 3. Delta i diskussionerna 4. Ta egna initiativ och engagera målgrupperna GULLERS GRUPP

GULLERS GRUPP Integrera sociala medier i det strategiska kommunikationsarbetet - och planen Skapa framgångsmått – vad ska ni uppnå med ert engagemang och hur utvärderar ni detta? Leta upp och lista viktiga bloggar, sociala nätverk och andra forum för er verksamhet. Passa också på att lista viktiga individer eller organisationer i dessa kanaler som ni vill bygga relationer med Hitta inspirerande case från liknande verksamheter – vad gör er amerikanska motsvarighet? 1. Förberedelser

Vilka mått är relevanta? Kvalitativt Ses vi/våra representanter som en del av konversationer inom vårt område/vår expertis? Har vi fått bättre relationer med individer inom våra målgrupper? Har vi skapat plattformar där våra målgrupper talar med oss och varandra, som vi kan lära av? Kvantitativt Hur mycket trafik har vi till vår hemsida/blogg från sociala medietjänster? Hur många gånger ”delas” vårt material i olika sociala medietjänster? Hur många läsare när vi? Hur många inlänkar får vi? Hur högt hamnar vi i Google-sökningar på vara nyckelord? Koppla till organisationens traditionella mätning

2. Lyssna först: Omvärldsbevakning GULLERS GRUPP Använd enkla och bra gratisverktyg Utgå i bevakningar ifrån era ämnen/nyckelord Strukturera bevakningen internt

RSS-läsare Google reader hanterar RSS-flöden. RSS-flöden publiceras av de flesta webbplatser idag och även från sökningar Skapa RSS-flöden från sökningar på nyheter, bloggar, mikrobloggar, bilder, kommentarer m.m och sortera dem GULLERS GRUPP

3. Delta i diskussionerna GULLERS GRUPP Målet är att ses som en ”vanlig” användare - inte en turist (därför viktigt att förstå de sociala koderna) Välj ett fåtal tjänster initialt och var öppna med att ni testar Enkla startaktiviteter: - Kommentera på bloggar så att andra börjar känna igen ert namn - Besvara tweets som rör ert ämnesområde - Besvara Facebook-diskussioner inom ert område

GULLERS GRUPP Källa: www.axbom.se Miniguide för att bemöta kommentarer om er organisation på webben Skapad av amerikanska flygvapnet

Familjeliv.se Medarbetare på försäkringskassan efterfrågas uttryckligen. Finns många liknande exempel på att närvaro från Försäkringskassan direkt på Familjeliv.se skulle vara uppskattad

4. Ta egna initiativ och engagera era målgrupper GULLERS GRUPP Dell Ideastorm Samlar upp idéer från användare. Låter de rösta om vad som är bra idéer Visar tydligt vilka idéer som de väljer att gå vidare med. Kommunicerat lyssnande!

Fix My Street Medborgarna kan rapportera problem i sin närmiljö, både fysiska (trasig gata) och sociala (drogförsäljning) Skapat av MySociety som gjort tex WriteToThem och liknande tjänster Ökar deltagandet och transparensen. För varje ärende visas tydligt hur det hanteras. Ärenden skapas av enskilda medborgare, men andra kan kommentera och även rapportera om de hjälpt till att åtgärda problemet

En sorts kundtjänst som håller en mer personlig ton än den som gäller på vardguiden.se 3664 ”fans” men vem som helst kan läsa Hög andel positiva kommentarer från medborgarna gällande närvaron

Från Riksantikvarieämbetets Facebook-sida Diarieföring sker endast om kommentarer kan hänföras till specifikt ärende. Övrigt anses tillgängliggjort genom att det finns öppet att läsa på nätet. Sveriges Kommuner och Landsting har tagit ett annat beslut och rekommenderar att man använder egna system där all aktivitet sparas .

Skapar välinformerade medborgare som känner sina rättigheter och hjälper varandra Mycket högre andel av medlemmarna kräver att få byta läkare än övriga befolkningen Ställer stora krav på att organisationer kan hantera extremt kunniga ”kunder”

GULLERS GRUPP Brittisk portal för communities/grupper av personer som arbetar med relaterade frågor inom offentlig sektor Använder sociala verktyg för samarbete, kunskapsdelning och innovation

GULLERS GRUPP Blogg från amerikanska transportmyndigheten Mycket personlig och stundtals lättsam ton från myndighetschefen Uppmärksammar t.ex. storhelger då det kan ske många olyckor

Hur skapas en relation i sociala medier? Relationer i sociala medier är en blandning av digitala och personliga band. Några exempel nedan på hur olika aktörers relationer kan byggas upp och fördjupas: Ni länkar till en persons blogg Ni kommenterar på en persons blogg Ni kommenterar på samma blogginlägg. Ni bjuder in varandra som gästskribenter på era bloggar Ni följer varandra på Twitter Ni retweetar varandras Twitterinlägg Ni för diskussioner med varandra på Twitter Ni är medlemmar i samma diskussionsforum Ni diskuterar i samma forumtrådar Ni skickar direktmeddelanden till varandra Ni skapar ett diskussionsforum tillsammans Finns alltid personer bakom användaren!

Intuit TaxAlmanac . org Gratis kunskapskälla inom skattehantering Wiki-community skapad av Intuit (säljer skattehanteringsprogram) Vill öka kunskap och effektivitet hos personer verksamma inom skatteområdet Innehållet skapas av personer som arbetar med skattehantering professionellt och akademisk ” Simply put, none of us is as smart as all of us”

Intuit Tax Almanac - Vad händer? Intuit får: Gratis produktutveckling från skatteproffs Starkare relation till sina kunder Trovärdigare position som expert inom området Drar nytta av att bedömningar av trovärdighet blir alltmer konstruerade genom kollektiva ansträngningar Skulle Skatteverket kunna göra detta i samarbete med branschföreningar för revisorer (FAR SRS)? För att se till att nya regler och praxis får bättre spridning och bättre anpassas till revisorernas vardag.

Omvård.se Svenskt Näringsliv har startat hemsidan delvis för att: ”belysa olika teman och vara ett forum för debatt kring sjukvårdsfrågor, öppet för alla seriösa aktörer..” Utvecklas mot att bli en självklar arena för diskussioner om vårdkvalitet, vårdval och andra relaterade frågor. Möjliggör också jämförelser mellan olika vårdgivare. Vald till Sveriges bästa hemsida 2009. Skulle Socialstyrelsen, Skolinspektionen eller annan myndighet kunnat göra detta för sitt område?

Jacob Lapidus, Gullers Grupp www.gullers.se [email_address] +46 8 6790940 Twitter.com/jacoblapidus Delicious.com/jacoblapidus Slideshare.net/jacoblapidus

Sociala Medier i Statens Tjänst Informationsföreningen 20100121

More Related Content

What's hot (12)

Viewers also liked (20)

Similar to Sociala Medier i Statens Tjänst Informationsföreningen 20100121 (20)

Sociala Medier i Statens Tjänst Informationsföreningen 20100121

Editor's Notes